Den perfekta stormen?

Det är alltid svårt för att inte säga vanskligt att ens försöka spå hur framtiden ska bli. För den sakens skull går det inte att låta bli att försöka tolka vad som sker i världen på det makroekonomiska planet.

”En perfekt storm” kallas det när en rad väderfenomen som var för sig inte är så dramatiska råkar förstärka varandra till ett katastrofalt oväder. Jag tycker vi nu ser flera parallellt pågående oroshärdar som tillsammans börjar haka i varandra. Ska försöka sammanfatta min syn på de olika delar som enligt mig inte är en bra kombo.

Spoiler alert: Jag kommer i nedanstående text att måla upp ett scenario som ser allt annat än behagligt ut. För den sakens skull är jag ingen domedagsprofet eller ”bäsare” (slang för den som vill att börsen ska falla) utan jag tror fortfarande att pengar kan växa ihop och med hjälp av företags verksamheter.

Det här blev ett ganska långt inlägg och kanske lite invecklat, kanske mest för min egen skull, för att sätta ord på hur jag upplever marknadsläget. För den som inte orkar läsa allt kan man sammanfatta det hela till att den protektionistiska eran som vi nu ser är bekymmersam (ex. strafftullar införda av Trump och tidigare Brexit). Den populistiska vågen fortsätter (ex. senast i det italienska valet) och för att fortsätta vara populär är det enklare att fortsätta med att elda på snarare än att ta itu med problem som ofta innebär jobbiga åtgärder på kort sikt och så vinner man inga val och fortsatt förtroende.

Vi har också stora centralbanker (Federal Reserve och EU/ECB) som nu ligger lite i otakt där FED för men som båda visar att tider med extrema stimulanser är slut. Räntan i USA kommer att höjas och stödköp avta. I EU kommer räntan ligga still till åtminstone mitten av 2019 men även här är övriga stimulanser i form av stödköp inte lika givna längre. Detta sker i en global (västerländsk) ekonomi som är ganska dopad. Kommer marknaden att klara av att stå på egna ben, hur agerar den när andra oroligheter inträffar? Ingen vet. Man kan sia om att slutsatsen blir att dra ner på risken. En ny fas med gradvis förflyttning av kapital från aktiemarknaden till säkrare papper kan leda till att fler agerar på samma vis eftersom flockbeteende är starkt utpräglat på den kortsiktiga marknaden.

Bildresultat för buy buy sell sell cartoon

Jag ser alltså en fortsatt skakig vår framför mig på världens börser lite likt den fantastiska bilden av (KAL) ovan.

Protektionismen och populismen.

Att värna sitt eget är inget nytt påfund och har alltid funnits. Strafftullar används aktivt idag av exempelvis EU för att värna ”sitt”. Nu rör Trump om i grytan och den globala ekonomins jämvikt behöver nu tid för att finna ny jämvikt. Det är även otydligt vad detta leder till eftersom kritiken och hoten om ”att vi kommer besvara detta”, av exempelvis EU, kan leda till att man inte har något val att trappa upp och eskalera situationen. Det är alltså inte stålet och aluminiumet i sig som är kritiskt utan framtida upptrappning. De gemensamma avtal och överenskommelser som nu finns blir mindre värda eftersom avtal som bekant går att dra sig ur även om kritiken blir svidande.

Draghi to Trump: If you put tariffs on your allies, who are your enemies?

Kina som är det land Trump främst vill tvåla dit eftersom deras överproduktion av exempelvis stål dumpat priser och varit svåra att konkurrera mot är de vars svar på åtgärden blir mest intressant att följa. Kina kan i värsta se detta som en perfekt ”smashboll” att tvåla dit USA och samtidigt få stöd för det av fler än sina allierade som Ryssland. Putin lär bara sitta och blåhålla tummarna i Kreml.

Sammantaget: Finns inget som är positivt med detta och jag hoppas verkligen att politiken nu tar sitt förnuft till fånga och inte dras med i Trumps ”one man show”. Trump lär inte pudla men de undantag som öppnades upp för kanske i bästa fall kan mildra utfallet. Ett handelskrig vore mycket dåligt på alla sätt för hela världen och kommer bara att spä på den protektionistiska utvecklingen som drivs av populister som tenderar att förenkla saker och ting. Det är just en sådan utveckling som leder till ökade klyftor, mer upplevda orättvisor, utpekade syndabockar och en historia med förfärligt facit när detta tillåtits eskalera hela vägen.

Nu är det LÅNGT kvar till både fullskaliga handelskrig och verkliga krig. Förstå mig rätt, vad jag pekar ut är en riktning som kan vara bekymmersam och eftersom marknaden tenderar att ligga före i utvecklingen och visa var vi kan befinna oss om ett halvår eller så är det just den här typen av händelser som ändå kan utlösa oro.

Skuldsättningen

En bild säger mer än tusen ord i detta fall. Se nedan.

USDebt.png
US debt

, Link

Vi pratar biljoner dollar. Bilden ovan går fram till 2010. Nu är skulden över 20 biljoner dollar. Om du bokstavligt talat skulle lägga skulden i form av 1-dollarsedlar på hög skulle du få en stapel som är 2 279 173 km hög! (Källa: https://www.nationaldebtclocks.org/debtclock/unitedstates)

Skattelättnader som nu drivs igenom kommer att öka denna skuld ytterligare. Det anmärkningsvärda här är att det inte finns några krav på företagen för att dra nytta av dessa. Hade Trump-administrationen varit lite smart skulle den krävt något i gengäld för att göra ”America great again”, exempelvis krav på mer inhemsk produktion vilket nu inte är fallet. Bolagen fortsätter att tillverka utomlands, får ännu snyggare balansräkningar som man kan köpa tillbaka mer aktier för eller dela ut mer direkt till aktieägarna. För dessa pengar kan man förvisso konsumera mera men om vi kombinerar det med ett handelskrig så blir det inte så enkelt eftersom det mesta av produktionen sker utanför USA:s gränser (en Iphone är som bekant designad i Kalifornien men tillverkad i Kina).

Ska Trump även göra någon verklighet av sina löften om stora infrastrukturella satsningar så lär inte det förnyade skuldtaket räcka särskilt länge. Min enkla fråga är vem det är som i förlängningen ska köpa denna skuld och till vilken ränta? Är ett statspapper i US helt säkert eller behöver riskpremierna höjas framöver? Vill exempelvis Kina hjälpa ett land som vill stärka sig på deras bekostnad? De skickade just en syrlig varning till Trump. http://www.businessinsider.com/trump-trade-wars-china-responds-2018-3.  Att finansiera med att ge ut nya egna pengar är inte längre lika lätt. Vi har ingen extrem kris som behöver pareras, det är snarare så att centralbankers frikostiga handel och balanserande av dito (så kallade kvantitativa lättnader, QE) av exempelvis statsobligationer är tänkt att avta framöver. Den nye riksbankschefen för Federal Reserve, Jerome Powell, har varit ovanligt tydlig att räntorna ska höjas och att QE ska minskas. Kombinationen Powell och Trump kan bli helt fel för amerikanska börsen. Och faller den så följer resten efter.

Vi vanliga människor är också historiskt högt skuldsatta, inte så konstigt när pengar varit mer eller mindre gratis under så många år. Gemene man passar på att fixa efterlängtade köksrenoveringar, skaffar drömbilen och byter upp sig i boende. I Sverige finns ännu inga signaler på att den rekordlåga räntan ska upp, tvärtom, det kan snarare dröja ännu längre eftersom vi eftersträvar en viss inflation som är svår att nå, enligt mig till stor del för att vi har en global spelplan som pressar små ekonomier som vår. För att parera skulden sätts istället omstridda amorteringskrav, en påminnelse om att pengarna faktiskt tillhör någon annan. Samtidigt måste vi dansa efter de stora. Skulle Draghi börja höja har jag svårt att tro att Ingves vågar stå kvar här nere (han ser i och för sig ganska envis ut :)).

Ovanstående är trots allt i mångt och mycket politik och makro som är svårt att förutse och som inte går att påverka. En sak leder till en annan och händelsekedjan är mycket komplex. Det känns ytterst osmart att dra igång ett handelskrig nu. Kanske har karln en dold agenda som ingen begriper eller så är han bara emotionell och struntar i sina rådgivare. Det senare är inte osannolikt eftersom hans ekonomiska rådgivare nu avgår. Om man struntar i Trump och ser honom som en ytterlighet så kan man istället för omväxlings skull snegla på vad kloka farbröder, Buffett och Schiller antyder.

Warren Buffett har formulerat en enkel tumregel som visar på  värderingen av börsen i USA i allmänhet (Samlade börsvärdet i relation till BNP) och denna kvot ligger nu över 140 %. Hälsosam värdering ska enligt indikatorn vara mellan 75-90 %.

Schiller P/E ligger nu på 33 vilket är ca dubbelt så högt som det genomsnittliga värdet (16,8). Vad som skiljer Schillers p/e mot ett vanligt är att det tar priset dividerat med genomsnittet av tio års resultat (justerat för inflation). Man ser att de toppar som varit historiskt sammanfaller med depressionen på 30-talet och IT-kraschen 2000.

– Jaha, ska jag paniksälja alla mina innehav nu?

Nej! Det är inte min mening att ge mina läsare skrämselhicka och måtten ovan är inget som varken kan användas för att tajma marknaden (det är i princip omöjligt), börsen är inte förutsägbar och kan fortsätta upp länge till. Men förbered dig mentalt på lite mer skak än hur de senaste åren sett ut skulle jag säga.

Sätt långsiktiga mål och se möjligheter i den generella börsoron. Att spara långsiktigt och över tid, exempelvis varje månad, är ett utmärkt tillfälle att parera för ovanstående oroligheter. Som relativt ny investerare är en stor korrektion nedåt det bästa som kan hända dig som nettoköpare lång tid framöver.

Det kommer fortsatt finnas stora möjligheter till att få sitt kapital att växa på börsen och framförallt kommer enskilda bolag som gör rätt få rättvisa höga värderingar. Bruset är bruset, under det finns fundamenta som skiljer sig för varje bolag. Det gäller att fortsatt försöka plocka russinen ur kakan och se till att kakan som helhet inte blir för bränd. Häri ligger utmaningen för den med lite större kapital parkerat på marknaden.

Själv kommer jag ägna en del tid åt underhåll och översyn nu. Regel nummer ett (och nummer två!) är ju som bekant: Förlora inte pengar. För mig är det viktigare att inte förlora pengar än att hitta en tillväxtraket för en mindre del av kapitalet. Jag har under något år skiftat lite fokus från utdelning och kupongjakt och blandat upp med mer tillväxtcase. Det har varit bra i en ”tjurmarknad” som trendar uppåt. Nu kanske det kan vara läge att svänga tillbaka till riktigt tråkiga och förutsägbara case. Det finns många bolag som delar ut fyra-fem procent. Att bibehålla värde är mycket värt om alternativet är negativ utveckling. Kanske ser vi även på alternativa placeringar utanför börsen, det får vi se.

Exakt hur jag gör spelar mindre roll, jag är bara en simpel investerare bland drösvis av andra och jag är inte bäst i klassen. I detta ”spel” måste man som tur är inte göra rätt hela tiden, det räcker om man gör lite mer rätt än fel. Var och en fattar sina egna investeringsbeslut.

Lycka till där ute och glöm inte att ditt sparande gör skillnad oavsett vad som händer!

 

Följ och gilla