En liten tröskel, sen går det smutt!

Idag åkte jag längdskidor här i Sälen. Jag är otränad med nyligen konstaterad astma, spåren var blöta och skidorna halvdant vallade. Jag kämpade och slet de första kilometerna men efter ett tag kändes det äntligen bättre, jag kom in i ett lunk, det monotona ljudet av skidorna och stavarna lugnade, rörelserna upprepades och jag glömde bort den tuffa starten…mer moderna människor skulle nog kalla det för att jag gick in i mindfulness…Helt plötsligt hade jag skidat åtta kilometer! De två första var de absolut jobbigaste, resterande sex gick av bara farten. Under tiden som jag var där i nuet och växlade mellan stakning, diagonal och något mellanting, vars namn jag glömt, så tänkte jag på om det gick att likna den här typen av utövande med att spara och investera?

Kanske, att det tar emot lite innan man kommer in i ett ”flow”, en viss tröskel måste man ta sig över, så är det bara. Att börja något nytt är alltid lite ovant eller ringrostigt om du sporadiskt testat på det förut.

Lite som huvudfotingen på bokomslaget antar jag. Den kräver mycket koncentration och ihärdighet hos barnet till en början. Rätt var det är så lossnar det och då massproduceras huvudfotingar i ett rasande tempo! Samma sak som när man lär sig att cykla.

Jag inbillar mig att det är på samma vis med att komma igång att spara och investera. Har man inte gjort det innan så tar det emot inledningsvis. När man väl tagit sig över den mentala tröskeln så är det bara kul, roligt och givande! Själv har jag glömt bort den sannolikt jobbiga starten. Nu går det av bara farten. Hjärnan hjälper till att sortera undan och minnas det som är värt att minnas.

Med det sagt så hoppas jag att boken kan stimulera att de första vacklande stegen påbörjas och att ledtiden över tröskeln kortas. Det vore fantastiskt om jag kunde hjälpa några med det!

Bokens huvudfoting
Huvudfotingar eller otränad på skidor: Trögt i början, sen går det av bara farten!
Följ och gilla