Blogg

Privatekonomi

INVEST 360° i helgen, ses vi där?

Bor du Stockholmstrakten så kan vi passa på att ses och talas vid i helgen på mässan INVEST 360.

Jag kommer att vara där i mässans "bloggers/ writers lounge". 

Jag kommer även att ha med mig några signerade ex av min bok som kan köpas på plats till bra pris.

Hoppas vi ses!

Har du missat att köpa biljett? Ingen fara!

Eftersom jag råkar sitta på 30 gratisbiljetter så kan du som är snabb få en av mig, snällt va? :) 

Skicka ett mejl till: joel@byggenformogenhet.nu så skickar jag dig en biljett! Först till kvarn!

Program och annan praktisk info hittar du på eventets egna webbsida:

 

Gidyupp och rid mot mässan!
Aktier

Uppföljning av stormen som mojnade

För några månader skrev jag inlägget den perfekta stormen där jag var orolig över det geopolitiska stöket ihop med den höga skuldsättningen hos de stora ekonomierna. Därtill centralbankernas fleråriga jätteexperiment att tävla om låga räntor och sänka sina valutor under varandra för att avvärja kris och stimulera igång landets handel.

Under solen, intet nytt men den perfekta storm som höll på att blåsa upp har mojnat, tilltagit, mojnat och så har det hållit på.

Det är svårt att segla under dessa förutsättningar!

Blåser det upp eller mojnar det?

Handelskriget som hotades med i förra inlägget har till viss del infriats och det är nu en kamp mellan USA-Kina (som jag förutspådde) och fortsatt politiskt skrammel fram och tillbaka. Ena dagen sandlådenivå och den andra dagen konstruktiva samtal för att åter återgå till skyttegravarna som nu grävts upp (föreställ dig en snorig bebisversion av Trump och Xi Jinping som kastar sand på varandra och gråter i sandlådan, vore ett perfekt omslag för The Economist😊

Börserna är lite avvaktade och väntar ut hur politiken ska utvecklas (eskalera/förbättras) och under tiden rapporterar bolagen det andra kvartalet och sina halvårsrapporter. Överlag går bolagen som tåget. Ännu har inte några tullar eller andra hinder märkts i räkenskaperna.
Vissa hävdar fortfarande att aktier har mer att ge och andra skriker ”vargen kommer”. Båda har lika dålig koll på framtiden som du och jag.

Min syn på konservativ riskaptit är kvar men det vet i fanken om jag efterlevt den fullt ut! Kanske är det så för de flesta? Förnuftet säger en sak men känslan – avslutsfingret- gör en annan sak!

Jag har i samband med min översyn varit mer aktiv än någonsin och omsatt fler aktier och även gjort en del kortsiktig rapporthandel i både detta kvartal och förra då volatiliteten varit så stor. Det här är verkligen överkurs och mycket lotteri över det hela, min strategi har baserats på att vänta ut rapporter och ta positioner i bolag som får stora (över)reaktioner. Likt en pendel så brukar det svänga lite fram och tillbaka innan det nya jämviktsläget stabiliserats. Ett sorts vadslagning med hyfsade odds.

Det är svårt att förutse marknadens riktning, ena gången blir det som man tror men nästan lika många gånger går det åt andra hållet så det är egentligen inget jag rekommenderar att hålla på med.

Årets avkastning hitintills har varit lyckosam,

Dryga två årsavkastningar på drygt ett halvår! Men så är börsen, ibland går det upp och ibland går det ner. Det gäller att inte drabbas av hybris de gånger man klår börsen i stort. Snarare bör man fundera om man tar rätt sorts avvägd risk, eller om man har en för snäv, koncentrerad portfölj. Och passa på att glädjas av framgången och vara glad! 😊

Jag har passat på att lätta lite på andelen aktier och funderat en vända till vilka bolag som jag klassar som ”högrisk-innehav”. Nu tänker jag ligga hyfsat defensiv resten av året och lite vänta ut vad som kommer hända.

Hoppas ert år fram tills nu varit lyckosamt!

 

Investeringar

Samhällsnytta som riskparameter?

Vilken sommar!

Detta inlägg har dock ingen semesterfeeling utan ska handla om något så knastertorrt (törs man knappt skriva i dessa dagar) som ekonomiskt värde och samhällsnytta.
Jag lyssnade på Peter Bensons sommarprat i Börspodden för någon vecka sedan och det satte igång lite tankar. Peter är enligt mig en skicklig och kompetent person kring investeringar och börsen. Jag gillar hans satsning Börsplus ihop med Svenska Dagbladet (nej, jag får ingen ersättning för att skriva detta).

Hursomhelst så nämnde Peter att han brukar väga in samhällsnyttan i sitt risktänk. Ett bolag med noll samhällsnytta bör få ett högre mått av risk än ett samhällsnyttigt bolag.

Ett ganska självklart exempel: Ett affiliatebolag som bygger sin hela existens på att öka trafiken till spel- och casinosajter kan tillmätas noll samhällsnytta (kanske till och med negativ sådan) medan ett bygg-, eller fastighetsbolag genererar något som skänker en nytta för någon annan, till exempel en väg eller ett hus.

Kanske inte lika självklart men ändå rimligt: Ett konsumtionsbolag, säg ett sminkbolag som Oriflame eller ett godisbolag som Cloetta borde på samma vis ha högre samhällsnyttorisk än ett dagligvarubolag som ICA eller Axfood. Mat behövs alltid men smink och godis är egentligen något som kan hoppas över om det krisar.

En teknikkonsult är mer samhällsnyttig än en marknadsföringbyrå även om båda verksamheterna bygger på personernas skarpa hjärnor. Och så vidare.

Jag gillar tänket.

Jag gillar personer som tänker utanför ramarna och får mig att bredda mitt tänk. Jag köper nämligen resonemanget även om det mig veterligen finns vaga evidens, tipsa gärna om forskning på ämnet!

Jag tänker att i det långa loppet borde en nytta för samhället vägra tyngre än en meningslös sysselsättning/tjänst/vara som kanske till och med inverkar skadligt på personers hälsa. Ett samhällsnyttigt bolag borde ånjuta fördelar av den anledningen medan onyttig verksamhet kan antas vara föremål för mer kritik från samhället.

Tänket är alltså att samhällsonyttiga bolag löper större risk att utsättas för oväntade händelser utom deras kontroll som kan påverka bolagets framtidsutsikter negativt. Se exempelvis hur spelbolagen reagerat när olika länder börjat fundera på regleringar eller blockering av spelsidor. Inte lika sannolikt att en stat skulle förbjuda någon att bygga ett hus eller starta en matbutik (inte i en demokrati i alla fall). Sockerskatt är en realitet i flera länder (bland annat Norge). Tänk vad som skulle hända med Cloettas aktiekurs om detta började diskuteras i Sverige. Kanske blir smink baserade på parabener olagliga i framtiden? Kanske förbjuds djurförsök? Hinner Oriflame helt ställa om till det i förebyggande syfte?

Med detta sagt är ingen verksamhet riskfri, om man tar den första jämförelsen ovan så har ju byggbolag och i synnerhet bostadsbolag, haft det mycket tufft på börsen senaste tiden medan spelbolagen har haft gyllene år. Det har med andra ord lönat sig att ta hög samhällsonyttig risk under den här tidsperioden. Frågan är hur det kommer se ut över tid i det långa perspektivet. Vad är mest troligt: Att bolaget Skanska eller Leo Vegas finns kvar? Oriflame eller Axfood? Alla kanske finns kvar men frågan är om bolagens framtida värdering på något vis korrelerar med den samhällsnytta de tillför eller inte?

Det vet vi inte men jag tycker ämnet är intressant. Beror det på att jag är en ”bror duktig” som vill framstå som god med en touch av moralkaka? Kanske 🙂 , men det är också kopplat till mina bedrifter som investerare. Om begreppet samhällsnytta har betydelse för min ekonomiska avkastning så finns skäl att reflektera över denna. Vill jag dessutom bidra till bolag som gör gott så kan det även fylla en tillfredsställande funktion av den anledningen.

Men jag gillar faktiskt att det blir ett ganska krasst resonemang utan luddigare begrepp som etik och moral. Etik behöver alltså inte blandas in i detta utan man kan egennyttigt förhålla sig och reflektera över samhällsnyttan i samband med ett investeringsbeslut. Möjligen kan man säga att etiken och moralen får någon annan sköta, du själv får förhålla dig till risken att någon annan med mer makt än du förfäras och tycker att bolag X sysslar med en verksamhet som inte är bra och borde regleras/bojkottas/beskattas hårdare. Det måste du ha med i din bedömning.

Jag menar inte (inte heller Peter tror jag) att man ska undvika dessa bolag helt, däremot bör din antagna risknivå skruvas upp ett snäpp extra om bolaget i fråga är samhällsonyttigt. Det i sin tur kan/bör påverka din positions storlek och tidshorisont. Jag har själv fått avkastning på både betting, smink och annat meningslöst och visst har jag varit medveten om att verksamheten haft hög risk. Däremot var risktänket mer baserat på tillväxt, geopolitik och andra faktorer. I framtiden kommer jag också att ägna samhällsnyttan en större tanke i mina investeringsbeslut.

Vad tror du? Är samhällsnytta ett bra mått på risk?

Uppmärksammad i media

Krönikör på Börshajen

Jag har haft förmånen att skriva två krönikor till Börshajen. Börshajen erbjuder kostnadsfria utbildningar inom ämnet sparande och investeringar. De vill, precis som jag, att så många som möjligt ska få en ekonomiskt tryggare framtid genom att spara och investera långsiktigt, hållbart och på ett ansvarsfull sätt. Därför känns samarbetet väldigt kul!

Andra Farhad och gänget bakom Börshajen ordnade ju ett rejält event – Börshajen Academy – som fyllde hela Annexet i Globen. Missade du det så kan du se föreläsningarna på UR-play. Nästa år kommer man att fylla Globen! 🙂

Länkar till mina krönikor ses nedan:

”Friheten är starkt förknippad med de val du gör”

”Passa på och lev nu, du kan ju lika gärna vara död imorgon”

 

Småbarnsförälder

Gästinlägg: Konsten att vara entreprenör och småbarnsfarsa samtidigt

Det är väldigt roligt att hålla på med bloggande, särskilt eftersom man kommer i kontakt med så mycket trevligt folk!
Simon som skriver nedan är i liknande sits som jag själv och jag tyckte det var intressant att utbyta erfarenheter och även dela dem med er läsare. Jag bad Simon skriva ett inlägg som jag själv känner igen mig mycket i.

Vill du också skriva ett gästinlägg på min blogg? Kontakta mig!
——————————————————————————————————————————————————

Väcka alla, äta frukost, lämna på förskolan, cykla till jobbet, jobba, hämta, göra kvällsmat, äta, leka, torka snor, lägga, ligga i soffan utslagen, sova och sedan upprepa.

När jag fick chansen att skriva ett gästinlägg här på bygg en förmögenhet så började tankarna såklart snurra kring vad jag skulle kunna bidra med att skriva. Ganska snabbt landade jag i att det vore intressant att samla mina tankar kring hur det är att vara entreprenör och småbarnsfarsa samtidigt.

Det är såklart en utmaning att få det livspusslet att gå ihop men en utmaning som inte behöver vara omöjlig.

Så hur går detta till? Och vad driver mig att vara entreprenör?

Min bakgrund är att jag är matematiklärare och jag jobbade på en gymnasieskola när jag fick idén att starta Matematikvideo.se. Grundtanken var enkel. Att hjälpa de som pluggade matematik genom att göra pedagogiska videogenomgångar när de sitter hemma och pluggar.

Intresserad av aktier som jag är så startade jag även aktiekunskap.nu som även den är inriktad på att hjälpa andra men med att förstå aktier.

Efter några år så började jobbet med dessa hemsidor bli så pass arbetskrävande att jag tog tjänstledigt från jobbet för att satsa på dem på heltid.

Detta är inget jag har ångrat utan drivkraften att hjälpa andra via nätet är fortfarande så stark att det är något jag gärna kämpar vidare med, trots utmaningar och hård konkurrens.

Självklart har jag lagt ner enormt mycket tid på dessa projekt och jag har jobbat kvällar och helger utan problem och det gick bra tills två personer blev fyra. En flicka och en pojke, två fantastiska människor. Två personer som kräver all uppmärksamhet och förstås även förtjänar all uppmärksamhet.

Så hur får man det att gå ihop?
Att prioritera om sitt liv
Alternativet till att prioritera annat än sina barn högst är inget jag är intresserad av. Jag vill vara delaktig, leka med dem och läsa godnattsagor istället för att sitta och svara på mail. Men mailen måste ju också besvaras såklart.

I början tyckte jag att detta var mycket svårt och när läggningen gick från 10 minuter till 60 minuter eller två timmar så började stressen att krypa i hela kroppen på kvällarna. Det var smärtsamt att känna att jag inte hade tid för jobbet och inte var närvarande med barnen. Den här processen var smärtsam för mig och det tog tid att hitta till en vardag som
fungerade bra. I huvudet tänkte jag att jag skulle prioritera om men kroppen stressade på ändå.
Till slut landade kropp och själ mer i situationen och nödvändiga omprioriteringar av livet fick till slut konkreta förändringar.

Några saker som har hjälpt mig
Så vad har hjälpt mig att kunna kombinera dessa två saker under åren? Innan jag går in på dessa saker vill jag varna lite för moralkakor och klyschor. Men en klyscha är väl just en sådan för att det ligger en del sanning i den.

1. Att släppa jobbet när jag är med barnen
Det är väldigt lätt att tankarna fortsätter att snurra efter jobbet eller under helgerna. Det finns ju allt som oftast mycket att tänka på gällande det. För mig brukar det hjälpa att enkelt skriva ner det som snurrar och tänka att jag tar det på måndag för att släppa dem ett tag. Ofta gör det att det bli lättare att vara närvarande i familjen och släppa energikrävande funderingar.

2. Företagande är flexibelt, utnyttja det
En av de bästa sakerna med att vara företagare är att man kan styra sin tid helt själv. Detta gör att jag kan ta det lite lugnare kring hämtning och lämning och istället jobba vid en annan tidpunkt. Det kan vara lite svårt att ställa om sin nio-till-fem arbetsklocka men ganska befriande när man är småbarnsförälder där barnen har sina egna små klockor. Om man letar lite i vardagen så kan man hitta bra tider att jobba på istället.

3. Sänka sina krav – Tänka good enough
När man är driven, vill mycket och dessutom, som jag, vill göra något bra så är det lätt att sätta upp höga krav på sig själv. Här gäller det verkligen att se upp som företagare då det finns en oändlig mängd arbetsuppgifter som inte är avgränsade av någon annan än sig själv.
Det är viktigt att stanna upp och tänka till om man verkligen behöver skriva så långa och genomtänkta mail eller om den där ikonen (när man programmerar webb) behöver vara helt perfekt. Ofta är det 20 % av allt det man gör som ger 80 % av resultatet (Paretoregeln) och det finns anledning att stanna upp och tänka till vilka 20 % av det du gör som verkligen ger resultat.

Det var lite av mina erfarenheter, goda som dåliga, om detta med att vara entreprenör, kreativ och utvecklingsorienterad samtidigt som man är småbarnsfarsa.

Jag hoppas att du kunde hitta något som fick dig att tänka en ny tanke.
Du får gärna kommentera också om det är något du själv vill tipsa om!

Livsåskådning

Livets tårta

Detta inlägg kommer att handla om tid, detta abstrakta fenomen.

Klockan säger ”tick-tack” hela tiden. Som en nedräkning och vi har ju vår begränsade tid här på jorden, den är ungefär lika lång (eller kort beroende på synsätt) för oss alla och är tidsatt till cirka 81 år för en man och 84 för en kvinna i Sverige. Troligtvis blir båda tidsrymderna lite längre i framtiden.

Hur ser de här åren ut om vi bryter ner dem i sysslor?

För enkelhetens skull tittar jag på jämna 80 år. Jag räknar också bara aktiva år. De år vi är i livets slutskede, spenderar på sjukhus och vårdinrättningar ligger utanför dessa 80. Som jag skrev innan blir förhoppningsvis livet lite längre än 80 för de flesta. För vissa blir livet kortare, för andra längre. Vi får helt enkelt ha ett ganska trubbigt filter påslaget vid den här typen av grov jämförelse. Även fast den är ytterst generell så säger den nog ändå en hel del om hur mångas liv ser ut.

Vi börjar med det enklaste, sömnen. Om vi sover i snitt åtta timmar per dygn, vilket vi bör, så blir det cirka 27 år. En ansenlig mängd tid men livsnödvändigt. Dessa går inte att pruta bort. Som någon sa: ”Om alla sov 8 timmar varje natt skulle vi ha fred på jorden”.

Därefter kommer vår barndom och ungdom. Den får även inkludera skolgång. Jag klumpar således samman detta till 16 timmar om dagen i 20 år och får fram drygt 13 koncentrerade år. Egentligen är ungdomen längre idag, många börjar inte jobba fören närmare 30 än 20 men för oss som läser bloggen så var sannolikt ungdomen över runt 20-årsåldern.

Om vi går vidare så kommer arbete in. De som utbildat sig eftergymnasialt får räkna in den tiden här också. Lite förenklat säger vi att arbetslivet börjar vid 20 års ålder (sommarjobb och extraknäck innan får förbises) och slutar vid 65 (sannolikt längre i framtiden) vilket ger ett tidsspann på 45 år. En normal arbetsdag räknar jag till nio timmar.
-Vänta, tänker någon, så länge jobbar inte jag. Åtta timmar borde det väl vara?
-Nej, säger jag, eftersom jag nämligen räknar in transport till och från arbetet så är nio timmar sannolikt i underkant.

Betänk att vi, åtminstone jag, börjar jobba redan på väg mot arbetet, dagens aktiviteter förbereds mentalt, vissa ”kom-ihåg” dyker upp och så vidare. På väg hem summeras dagen, man går igenom vad som hänt och tänker på saker som är kvar att göra. Om man kalkylerar in all tid som man tänker på arbete hemma, när man inte arbetar, blir tidsspannet ännu större. Vad kom vi upp i med modesta nio timmar? Jo, 11 år. Då räknade jag med 230 arbetsdagar på ett år.

Nu har vi cirka 29 år kvar att fördela ut. Vi fortsätter med några andra ”måsten” nödvändigtvis inte bara tråkiga sådana men sådant som alla gör:

  • Handla mat m.m: Räknar cirka 2,5 timme per vecka i 60 år. Blir cirka 0,9 år av konkande på matkassar.
  • Laga mat: Räknar med en timme per dag från år 20 (i 60 år) eftersom vi inte alltid lagar maten åt oss själva. 2,5 år står vi framför grytorna.
  • Äta maten: Cirka fem års tuggande. Räknar här två timmar per dag från år 20.
  • Hygien: Gå på toa, duscha, borsta tänderna. Räknar med sammanlagt en timme per dag från år 20 vilket ger 2,5 år.
  • Betala räkningar och övrigt pappersarbete hemma: Räknar grovt en timme i veckan under 60 år. Blir 0,4 år.
  • Städa och plocka inklusive tvätt, disk, återvinna, sopor, byta blöjor med mera: Räknar grovt med fem timmar i veckan under 60 år, intensiteten varierar givetvis över livet, detta är ett medelvärde, 1,8 år, Avrundas till 2 år.

Dessa sysslor summeras till cirka 15 år och kan buntas ihop till kategorin hushållsarbete men då ingår också själva måltiderna vilket ju förhoppningsvis är en trevlig och njutbar tid.

Nu har vi kvar vår fritid. Det finns nu 14 år kvar att berika livet med. Vad gör vi?

  • Tittar på TV/strömmande media: Här spretar undersökningarna en del. Vissa säger otroliga 4 timmar om dagen(!) medan andra ligger på drygt 2 timmar. Jag använder denna källa och 155 minuter per dag (ca 2,6 timmar) och räknar på 60 år. Hela 6,5 år glor vi på TV och då har jag alltså räknat modest och inte räknat in det som sker fram till 20 års ålder…
  • Surfar på sociala medier med mera: Denna tid är också lite vansklig att uppskatta eftersom en hel del surf kan ske samtidigt som annat sker, exempelvis på jobbet. Samtidigt läser många jobbmejl hemma. Den undersökningen jag funnit som delar upp surfande visar att vi specifikt lägger 2 timmar per dag på att surfa hemma (14 timmar i veckan av totalt 24 timmars surf i veckan som då inkluderar annan surf) och jag tror det kan stämma, sannolikt är den i underkant numer eftersom användandet ständigt ökar och att mejl och arbete via nätet tenderar att flyta samman med det privata. Jag räknar på 60 års användande och landar på fem år.

Dessa två sysslor tar alltså upp 11,5 år av vårt liv(!).

Då har vi två och ett halvt år kvar att fylla med vad jag kallar övrigt.
Ännu har vi ju inte ens tagit upp det som sannolikt är livet som räknas för de flesta på dödsbädden. Tiden som utgörs av samtal, relationer och samliv, personlig utveckling, hobbys, semester och resor, lek med barnen, träning och så vidare. Allt det som inte är måsten eller skärmtid, det som skapar minnen och som för de flesta värdesätts mycket högre än det vi avhandlat fram tills nu.

Inte konstigt att en del av oss känner oss stressade!
Kanske inte heller så konstigt att ”ekorr-/hamsterhjul” och motsatsen ”ekonomiskt oberoende” och ”ekonomiskt fri” börjat dyka upp allt mer i medierna då jag kan tänka mig att många vill att ”tårtan” nedan ska ha en annan fördelning? Kanske blir det TV och surf för att man inte orkar göra något annat eller sker det av gammal vana?

Så här sammanfattas alltså livet grafiskt i ett tårtdiagram:

Slutsats (tillspetsad): Det mesta man gör i livet är att äta-sova-jobba-slöa framför blått ljus. 😊

Skadar alltså inte att tänka till hur man vill att ens liv ska vara och försöka fylla det med den sortens innehåll så tidigt som möjligt.

Vi ska nog göra en egen ”drömtårta” som familjeövning under semestern.

Hur ser ditt liv ut idag och hur vill du att din tårta ska vara?

Om mig

Saker går inte alltid som man tänkt, sjuk och…

Det har varit några konstiga, oanade och omtumlande veckor för mig.

Vi hade firat min Linn med ett-årskalas på lördagen och vi hade en lugn söndag och tog igen oss. Jag började känna lite smärta i magen men förutom viss beklagan av det inför min fru så gjorde jag inget åt det förutom att jag tog en brustablett med Samarin och en Novalucol. När det började bli dags för sängdags så kände jag att jag började få feber. Under natten svettades jag och frossade om vartannat. På morgonen kände jag mig lite bättre. Ulrika lämnade de stora barnen och jag var hemma med Linn. Jag var ingen rolig pappa. Det enda jag ville göra var att ligga ner, magen kändes hela tiden men det var främst tröttheten som fick mig att undra vad som hände egentligen. Jag lyckades hämta de stora barnen på skola och förskola men var helt kallsvettig när jag kom hem. När Ulrika kom skjutsade hon in mig till närakuten. När jag kom fram till anmälningsdisken så såg sköterskan att jag var riktigt risig och kollade min temp direkt. Jag hade över 39 graders feber och hänvisades till vanlig akutmottagning. Som tur var det inte så långt till en sådan och här någonstans börjar det bli dimmigt. Min promenad på ca 250 meter tog musten ur mig och i nästa ”reception” så var jag märkbart påverkad och hade svårt att kontrollera mina rörelser. Benen och armarna skakade.

Jag fick ganska snabbt hjälp (tack snälla du som lät mig gå före i kön).  Väl inlagd hamnade jag på brits, temp, blodtryck, syresättning m.m. Jag fick syrgas, dropp och morfin (bästa på hela kvällen). Röntgades och fick veta att det var min blindtarm. Jag hade tur eftersom det var ganska lugnt på kirurgin och jag opererades samma natt bara några timmar efter. Efteråt fick jag veta att mitt bihang var kraftigt inflammerat och även brustet, det hade alltså börjat läcka ut var i buken. Mindre trevligt.

Roten till det onda. Ett litet bihang vi inte vet syftet med…bild lånad/länkad från bildtarm.se.

Nu var den i alla fall borta och det kändes skönt att veta att det onda nu var borta. Men det var bara början. Jag fick bred antibiotika och dropp för att komma ikapp. Jag vilade mig genom den första dagen, natten hade ju varit minst sagt omtumlande. Förutom ömhet från operationen så fortsatte min feber och mina svettningar. Jag sov uselt. Blodtrycket var lågt och huvudet kändes fortsatt tungt. Jag fick inte ens låsa dörren på toaletten utifall jag skulle svimma. Jag började må lite bättre och fick veta att jag kunde gå hem på eftermiddagen. Jag tyckte detta var lite märkligt men nu var det ju återhämtning som gällde och det kunde jag lika gärna göra hemma.

Väl hemma så fortsatte febern och tröttheten. Ännu en lång natt med kallsvett. Det var nästan en lättnad när sjukhuset ringde tillbaka mig dagen eftersom det hade fått provsvar som visade att jag hade fått bakterier i blodet. Jag var alltså även blodförgiftad (eller Sepsis som det heter numer)!

Tillbaka, i ärlighetens namn lite irriterad på hemskicket dagen innan, men glad att vi nu sannolikt hade en förklaring till min status så fördrevs dagen med antibiotika i droppform via infart direkt till blodet. Ännu hade man inte svar på vilken sorts bakterie det var så jag fick ett brett register av antibiotika. Blodproverna visade lite bättre värden undan för undan och till slut kom svaret på bakterien. Tyvärr fick jag aldrig veta namnet annat än att den var gramnegativ. Nu kunde vi hur som helst sätta in den mest effektiva antibiotikan. Lättnad!

Fick även viss vätskeansamling i buken som retade och smärtade men det har försvunnit nu.

Idag är första dagen efter sjukskrivningen, jag är frisk igen! Vad härligt! 🙂

Här vill jag stanna upp och reflektera över hur tacksam jag är att jag växer upp här och nu i denna generation. Tack Alexander Flemming för att du upptäckte penicillinet 1928.  Tack teknik och forskare som jobbat ihärdigt med att höja vår standard. Tack läkare, sköterskor och all personal på sjukhusen som är hjältar! Hade jag varit född för två generationer sedan hade jag inte överlevt detta och döden hade varit plågsam. Alla dessa fantastiska genombrott som gett oss den välfärd och höga levnadsstandard vi nu har! Vi tar den lätt för givet. Tack till tidigare generationers slit och svett som lagt grunden för det vi har idag. Tack också till kapitalismen (ja, faktiskt)! Den har drivit på och möjliggjort att dessa framsteg skett så snabbt. Vi hade inte varit där vi är idag om inte kapitalismen – fri fått råda senaste seklet. Att ta risker med sitt kapital och tillskjuta pengar på en fri marknad till exempelvis bioteknikbolag, är ett sätt att påskynda utvecklingen.

En annan viktig reflektion är att man ska lyssna på sin kropp, den kommunicerar med dig.

Bit inte ihop och strunta i den! Jag hade efterklokt nog kunnat undersökt mig tidigare och kanske hade inte blindtarmen brustit då.

Ta hand om er!

 

Familj

Vad kostar 2 månader i Thailand?

I detta inlägg tänkte jag skriva ner vad vår drömresa kostade. Nu när resan är över så kan man summera både oförglömliga minnen och…massor av kvitton.

Först vill jag göra klart för läsarna att detta är ett av våra delmål på resan mot ekonomiskt oberoende, en morot som visar hur trevligt man kan få om man planerar för det. Det är en investering i oss själva men denna typ av sparande som föranleder en resa likt den här är ändå att betrakta som konsumtion. Vi sparar för något att uppleva och göra av med i närtid. Det är förvisso inte impulsiv konsumtion som sker helt ogenomtänkt, långt ifrån, men inte heller något bestående.

För att motivera den långa resan mot ekonomiskt oberoende behövs lite injektionskickar och detta var en sådan. De slantar som nu gått åt hade absolut över tid kunnat avkasta mycket mera i arbete på familjekontot men upplevelser likt detta går inte att värdesätta på det viset. Vi har blivit mer sammansvetsade som familj och dessutom ännu mer motiverade att spara eftersom resan gav en försmak av vad som väntar i framtiden om vi vill det.

Mer om bakgrund till resan och hur den finansierats ses i detta inlägg.

Jag har använt att växelkurs 3,7 mellan BHT och SEK. Jag går igenom post för post nedan.

Innan resan:

  1. Vaccinationskostnader. Lätt att glömma bort kostnaden för detta och det är dyrt! Dessa kan ju nyttjas fler gånger så egentligen ska de kanske slås ut över alla resor de kommer till nytta men vi väljer att ta med allt nu på en gång. Vi vaccinerade oss mot hepatit A och B (våra yngsta hade A i grundskyddet så det blev både Havrix och Twinrix utifrån behov), japansk Encefalit (extremt ovanlig och på gränsen men vi ville inte chansa), Tyfoidfeber och Dukoral mot kolera och andra magåkommor. Vår minsta skulle dessutom ha grundskydd i förväg (mot mässling med mera) och det får man betala på egen hand. Vi betalade allt som allt drygt 15 000 kr för alla vaccinationer (två vuxna, tre barn)!
  2. Flyg. Vi bokade inte de billigaste, inte heller de dyraste. Det var viktigt för oss med hyfsade flygtider och direktflyg så nära destinationen som möjligt. Därmed begränsades urvalet avsevärt och det blev Finnair, direkflyg mellan Helsingfors och Krabi, kvällsflyg så att barnen kunde somna sin vanliga tid. Vi bokade i somras cirka 25 veckor före avresa vilket statistiskt ska vara en bra tidpunkt. Självklart går man med i deras bonusprogram och får flygpoäng för en så pass lång resa. Vi var ganska flexibla med datumen på ut- och hemresa och valde den avgång som gav bäst pris. Priset för två vuxna och tre barn (6,4 och 0 år) landade på 27 930 kronor inklusive flygskatter. Till detta adderas transport till och från flyget. Taxin i Sverige kostade 495×2 kr och i Thailand kostade transporten ca 200×2 kr. Tips: Ta med enkel matsäck till barnen. Kalla pannkakor, kex, gifflar går alltid hem och ersätter hutlösa dyra priser på flygplatsen.
  3. Hotell i Krabi. Eftersom vi inte rest så här långt med barnen innan tog vi det säkra före det osäkra och bokade hotellrum i Krabi i tre nätter för att ”landa” och vänja oss vid värmen, tidsomställningen och så vidare. Vi valde ett barnvänligt hotell med fint poolområde och ett familyroom med två sovrum så att en av oss skulle kunna sova medan den andra var med barnen. Det fanns till och med ett ”Kidz room” med personal där man kunde lämna barnen några timmar. Detta känns i efterhand som lite overkill eftersom det gick så pass bra med tidsomställningen och hotellet var lite ”charteraktigt” men det var väldigt skönt att börja semestern på ett bekvämt vis med frukostbuffé, barnaktiviteter m.m. Kostnad 5 870 kr för tre nätter.
  4. Boende Koh Lanta. Vi valde att bo på Slow Down Lanta. En väldigt svensktät ”bullerby” som vi verkligen gillade. Absolut lite avskärmat att umgås med 95% svenskar i Thailand men också väldigt enkelt för både oss vuxna och barnen att hitta nya vänner. Eftersom vi bodde på samma plats så pass länge fick vi ”longstay-rabatt” på 20% vilket påverkade priset en hel del. Det kan alltså löna sig att stanna någon dag längre! Värt att kolla upp i samband med bokning. Priserna varierar också efter säsong så om man kan välja tid ganska fritt blir det stor skillnad om man väljer att boka merparten av veckorna i mellan eller lågsäsong jämfört med hög- och peaksäsong (ca dubbla priset). Vi valde ett mellanting. Början var i högsäsong som sedan övergick i mellan. Merparten av tiden bodde vi i en trevlig, nybyggd lägenhet med tre sovrum, eget kök och två toaletter. Väldigt praktiskt att kunna fixa frukost och en del middagar hemma. Sista tre veckorna lyxade vi till det och flyttade över till en villa som egentligen var för stor för oss men samtidigt väldigt härligt och en fin avslutning på vistelsen. Lägenheten kostade oss 27330 kr för drygt fem veckor (25/2-2/4) och villan kostade 12 340 kr (två veckor, högsäsong 2/4-17/4). Totalt: 39 640 kr.
  5. Barnens skola. Även här valde vi att kosta på oss något vi egentligen inte behövde eftersom de två äldsta barnen inte har skolplikt. Vi tycke ändå att det var så pass lång period att barnen skulle må bra av att få lite ”vardag” med rutiner och träffa nya vänner, lära sig nya saker och så vidare. Vi tror också att detta gjorde att vi kunde hålla en god stämning och inte gå varandra på nerverna vilket man ju faktiskt kan göra annars om man tillbringar 24 timmar om dygnet ihop under så pass lång tid. Vi är extremt nöjda med skolan och valet att låta barnen gå där. Små klasser, mycket lärande, spännande utflykter och fin gemenskap över årskullarna. Båda barnen har växt massor av detta. Priset för detta var cirka 1600 kr per barn och vecka så ni förstår att det kostade en rejäl slant men jag rekommenderar alla som överväger den här typen av resa att låta barnen få denna möjlighet. Skola sex veckor, Lilla Svenska skolan. Kostnad: 19 200 kr.

Delsumma ”fasta” kostnader kända i förväg: 109 040 kr

Under resan:

  1. Utflykter. Vi gjorde några båtturer till närbelägna öar (Koh Rok, Phi Phi, Koh Ngai). Kostade ca 700 kr per gång. Totalt 2100 kr.
  2. Min 40-årsdag. Jag råkade passa på att fylla jämt här nere vilket så klart skulle firas lite extra. Trerätters Brakmiddag här med bubbel och vin: 800 kr. Som ni ser är maten väldigt prisvärd i Thailand.
  3. Vatten. Köpte vi på stordunk (25 l) för ca 5 kr, kostar med andra ord väldigt lite. En dunk räckte ca 4-5 dagar. Totalt 100 kr.
  4. Mat och dryck. Vi åt frukost hemma och lunch eller middag ute. Vi unnade oss god mat under hela resan. För det mesta åt vi vuxna thailändsk mat eftersom vi tycker om det så mycket, men det är också överlägset mest prisvärt. Västerlänsk mat är ofta dubbel så dyr och sällan så lyckad. Varje måndag anordnades marknad och då köpte vi med mat hem från gatustånden, priset för oss alla landade ofta på ca 50 kr totalt, det vill säga 12,5 kr/person. Våra kvitton summerar till ca 800 bht per dag, dvs 216 kronor. Då ingick mat och dryck för alla. Totalt för hela resan 57 dagar, 12 325 kr
  5. Transporter inom Lanta. Vi åkte taxi till andra stränder, Saladan (den lilla staden några kilometer bort), restauranger m.m. Standardpris för en resa var 100 BHT. Sammanlagt uppskattar jag att vi gjorde en resa per dag vilket betyder 5700 bht, 1540 kr.
  6. Hygien. Främst blöjor till Linn och solskyddsfaktor. Även lite schampo, tandkräm och apoteksprylar. Ca 1500 kr.
  7. Tillkommande el och vatten, tvätt. Detta debiteras separat på hyran på lägenhet och villa. Beroende på hur mycket man använder AC, dusch osv. Likaså fick man betala för tvätt varje gång man bytte handdukar. Här finns sparutrymme, framförallt med AC:n som kan vara avslagen på dagarna. Kostnad för hela vistelsen: Ca 13 000 bht, dvs 3510 kr.
  8. Prylar, shopping, massage. Vi köpte lite lego till barnen på plats, även vattenpistoler för att kunna fira Thailänskt nyår, lite kläder (de mesta second hand), badhanddukar m.m. Till oss själva köpte vi träningskläder och köksknivar. Massage kostade 400 bht för en vuxen och ett barn ca 30 minuter. Vi tog det fem gånger. Kostnad totalt, ca 8000 bht, dvs 2160 kr
  9. Två hotellnätter i Krabi. Vi valde under resans gång att bo två nätter i Krabi på vägen hem. Denna vistelse blev cirka halva priset jämfört med de första nätterna, tydligt att lågsäsongen spelar stor roll. Kostnad: 2350 kr.

Delsumma ”rörliga” kostnader spenderade på plats: 26 385 kr

Totalt kostade denna resa: 135 425 kr eller 27 085 kr per familjemedlem.

Mycket pengar men klart värt det och vi upplever att vi fått mycket för pengarna. Är det något man ska spendera pengar på så är det resor och upplevelser!

 

Familj

Vardagen på Koh Lanta

En vardag i Thailand.

Inspirerad av mina barn brev hem till klassen så tänkte jag i det här inlägget skriva ner hur vår vardag ser ut just nu på vår ”early retirement light”. Jag kommer att följa upp inlägget med ett som fokuserar på kostnader och efteråt med ett fylligare inlägg i form av en praktisk guide för småbarnsföräldrar som planerar att bege sig till Thailand på ”Thaimout”.

Vardagen här nere i Koh Lanta har infunnit sig efter drygt två veckor på plats. Vi har börjat anpassa oss till värmen så gott det går. Det ligger på runt 30-32 grader dygnet runt och i solen är det förstås varmare. Det gäller att jaga skuggan, ett angenämt ”problem”.  Vi tar ofta lite slapptid inomhus när det helt enkelt är för varmt ute, exempelvis mitt på dagen en vindstilla dag. Igår kväll var det åska i luften och kvavt som bara den. Samtidigt som solen sjönk ner i havet tornade ett stort åskmoln upp sig. Svetten rann bokstavligt talat men oj så häftigt att sitta och käka middag och titta ut över havet och se blixtarna fajtas om uppmärksamhet. Ett mäktigt skådespel av moder jord.

Vår vardag ser ut ungefär så här:

Familjen vaknar på området Slow Down runt sju av en tupp som galer ”kuckeliku” hos grannen (på riktigt! Ganska praktiskt faktiskt 😊).

Välling till lillan (medtagen hemifrån) och frukost hemma. Många gånger lite frukost-tv för att hålla barnen på plats vid matbordet. Macka med smör och ost, ägg och färsk frukt till barnen. Ibland är mamman i huset extra snäll och gör pannkakor till frukost. Kaffe, yoghurt med frukt till oss vuxna.

Smörjpass ute på altanen, solskydd och myggmedel för alla.

En av oss vuxna följer med barnen till skolbussen som går klockan 8.45. Den andra stannar hemma med lillan och nattar henne i vagnen för sovpass nummer ett runt nio, halv tio.

Egentid på var sitt håll en till en och en halv timme cirka. Den av oss som följt med barnen kan ta en promenad hem längs stranden, passa på att handla lite (även det är egentid för en utsvulten småbarnsförälder!) eller göra någon aktivitet som att gå på yoga eller simma några längder i poolen. Det finns ett enkelt gym på området som är öppet dygnet runt.

Vi möts upp hemma eller på någon restaurang på stranden och äter lunch. Ofta en papayasallad (inte söt som man kan tro utan med chili, vitlök, korriader och riven papaya och morot, känns väldigt nyttig!). En färsk fruktjuice eller shake till det. Min favvo är kokos eftersom den inte är så söt.

Fortsatt strandhäng i skuggan av något träd eller under vårt införskaffade parasoll.

Hem och slappa och leka med Linn inomhus när det är som varmast. Den andre gör något ärende eller börjar bege sig för att hämta barnen som slutar skolan vid 14.

Vi brukar gå till stranden på eftermiddagen eller stanna kvar på området och bada i poolen, det varierar. Annars brukar barnen få ta det lite lugnt i skuggan på uteplatsen eller inne med paddorna. Här någonstans dricker vi vuxna kaffe eller om andan faller på så tar vi en kall öl ute på verandan med lite cashewnötter som tillbehör. Om det är marknad som det brukar vara lite då och då så går vi dit och handlar frukt och grönsaker. En rolig utflykt även för barnen. Oj, vad frukten är god här. Mogen och smakrik, det är ljusår mellan en stenhård mango därhemma och en här, det kostar nästan ingenting heller!

Här på eftermiddagen börjar det bli morgon hemma i Sverige så då brukar jag logga in och bevaka börsöppningen och läsa lite mejl och sociala medier.

Middag käkar vi ute ungefär varannan kväll. Beror lite på hur energinivån ser ut. Vi äter för det mesta thaimat eftersom den är både godare och billigare än västerländska rätter. Den äldsta av barnen äter ofta också ”snäll” thai som fried rice eller pad thai. Fyraåringen är mer svårflörtad och här blir det mer säkra kort som pannkaka, pommes eller spagetti. Vår minsta äter ofta mat hemma innan och får sedan lite ris att sysselsätta sig med på matstället. Minibananer är praktiska att ha med under vagnen som kan fungera som mellis och ibland ihopmosat med lite ris.

Om vi äter hemma blir det enkel mat som pannkakor till barnen eller pasta och korv. Vi vuxna har ibland gått och köpt take-away från enklare thaimatsställen längs huvudvägen, jättegott och lyxigt – och billigt. Kostar ca 50 kr för två rätter. När vi käkar ute så gör vi oftast det längs stranden, finns så många fina ställen att avnjuta solnedgången på. Barnen kan leka på stranden medan man väntar på maten. På flera ställen finns lekplats för barnen att roa sig med.

Många gånger så avslutar vi dagen med ett kvällsdopp i poolen.

Nattning av barnen och sedan någon timmes vuxentid innan det är god natt.

Som ni kanske förstår är vardagen här väldigt behaglig. Visst kan grus i maskineriet inträffa på samma sätt som hemma, som magsjuka till exempel (mer om det i nästa inlägg), men som tur är brukar det vara snabbt avklarat.

Vi har det kort och gott väldigt (nästan för) bra!

Lite bilder nedan:

Stor fin pool med stranden och havet nedanför precis vid lägenheten.

Lek medan vi väntar på maten…

Kan man få bättre platser, här sitter man på första parkett överallt…

Skolbussen är kanske inte riktigt svensk standard… 🙂

Våra äldsta barn går fem veckor i Lilla Svenska Skolan

Mycket kyckling blir det…

Varje fredag samlas alla i Salan och pratar om veckan och någon klass gör ett uppträdande. Bra att barnen får öva på det. Här ska Albin snart spela teater, ”Tre små grisar”

Uppmärksammad i media

Medverkan i TV4, DN, DI och Aftonbladet

Senaste veckorna har ekonomiskt oberoende eller ”fuck off pengar” varit hett i press och media. Kul tycker jag då jag fått chansen att vara med i flera stora tidningar, t.ex Dagens Nyheter, Aftonbladet och Dagens Industri som även refererats i Dagens PS

En del av länkarna ovan är tyvärr bakom betalspärr.

Idag fick jag även några minuter i TV:n i och med att TV4 Nyhetsmorgon ville prata med mig om vår ”Thaimout” och ”Fuckoffmoney” tillsammans med den ytterst drivna Andra Farhad (grundaren av Börshajen). Jag deltog härifrån Thailand på videolänk. Bilden gick fram men tyvärr strulade ljudet lite i början (rundgång), tror inte det märktes särskilt mycket och det är sånt som händer i direktsändning. Jag tror budskapet gick fram. Här nere ser du klippet!