Jag fick frågan av Jan Bolmeson om jag ville recensera boken som han skrivit ihop med Charlie Söderberg; Gör ditt barn rikt, vilket jag självklart tackade ja till!
För min egen del var det just föräldraskapet och att ha blivit pappa som motiverade mig och min fru till en förändring. Det är därför roligt att läsa boken då jag känner igen mig och håller med om mycket.
Boken är bredare än titeln tycker jag, innehållet handlar mycket om ett större förhållningssätt och attityder så även den utan barn kan ha behållning av att läsa den. Exempelvis förklaras pengar på ett sätt som jag gillar; Pengar är energibärare, de är lagrad energi som vi kan omsätta efter vårt eget huvud vid olika tillfällen i livet. Likaså lyfter författarna fram vår egen förträfflighet som investerare, att gemene hen är lika bra som den gemene förvaltaren. Det tål att upprepas, det är på få platser i samhället där du kan starta och uppnå likvärdiga resultat, varför nyttjar så få den möjligheten? Man kan säga att jag och författarparet har en värdegrund som är mycket (ibland skrämmande) lika varandra.
Boken bygger på tesen att ens barn står bättre rustade med pengar än utan. För mig är det självklart men det är en omtvistad fråga om man ska spara just till barnen och hur. Jag personligen tycker att man ska spara målinriktat (exempelvis för insats till lägenhet, studier etc.), men inte på allt för stor bekostnad av sitt egna sparande. Helt enkelt eftersom man själv har kortare tid på sig och tiden är direkt avgörande. Då man i sitt sparande till barnen, förutsatt att man börjat när de är små, har en lång sparhorisont så räcker det lyckligtvis med små belopp för att få ihop en fin summa energibärare som kan växlas in mot något speciellt.
Boken målar upp en lite dyster framtidsbild som en absolut anledning till att börja spara, författarna menar att vård och utbildning kommer börja kostar i framtiden (lite väl dystopiskt), men unga som inte har råd med insatsen till sitt första boende är däremot en realitet i våra storstäder redan idag. Likaså att pensionsåldern sannolikt höjs i framtiden. Så visst finns det massor av ”tvingande” skäl att börja även om jag hellre fokuserar på de positiva möjligheterna (ångest gör sällan någon ny miljonär).
Däremot instämmer jag fullt ut att det är direkt nödvändigt med ett ekonomiskt självförtroende och en god självkänsla när det gäller pengar.
Löptexten bryts upp på ett trevligt sätt med författarnas personliga reflektioner/anekdoter. Likaså avslutas kapitlen med en sammanfattning och det gillar jag. Här får vi blicka in lite längre i författarnas liv och bakgrund. Här ges även konkreta tips som jag uppskattar, lite att likna med rutan ”Så gjorde vi” som jag avslutar varje kapitel med.
Jag gillar författarnas avdramatisering av pengar och att prata om pengar med barn. Att barns ”uppgift” är att upptäcka världen och eftersom pengar är en så stor del av den ter det sig naturligt att barnen även utforskar detta område. Samtidigt att vi vuxna är hämmade inom området, jante följer uppenbarligen med hem och de signaler vi sänder snappar barnen upp. Barnen gör som vi gör.
Att ge sig in på området barnuppfostran är givetvis inte enkelt, det är ganska laddat, något jag själv upplevde när jag skrev min bok om barn och pengar. Jag kan uppleva att det ibland blir lite väl mycket predikan men samtidigt är jag i de allra flesta fall helt enig med författarna. Jag kan tänka mig att en del läsare får en tuff läsning då mycket av ens egna bild sätts på prov och det är ju själva syftet så en modig eloge till Jan och Charlie! Det märks att båda författarna verkligen brinner för ämnet.
Bloggaren Stefan Thelenius är flitigt citerad och det är kul att se då jag tycker att han verkligen bidrar till området. Det är också väldigt kul att se min egen bok bland rekommenderad läsning ihop med tunga namn inom området! 🙂
Jag tycker kapitlet om inflation är bra och enkelt att ta till sig, det slår effektivt hål på myten att pengarna är i tryggt förvar hos banken (det som är säkert är att de stadigt minskar i värde).
Jag uppskattar kapitlet om att skänka bort pengar och inte rygga för de diskussionerna utan involvera barnen här också. En enskild tiggare, en organisation, ge bort gamla leksaker. Bra tips på litteratur inom ämnet, exempelvis The power of half (som nu förts upp på läslistan).
Man kan säga att första halvan av boken är resonemang kring förhållningssätt, läropengar och konsekvenser av val och den andra halvan grundligt faktamässigt motiverar varför man bör investera sina pengar och mer konkret visar på hur sparande och investerande kan gå till. Personligen uppskattar jag första halvan mest då den andra halvan är sådant jag redan snöat in på. Resonemang, anföranden och sticka-ut-hakan-påståenden tycker jag är intressantast medan jag tror att den genomsnittlige läsaren mycket väl kan tycka tvärtom och få mest behållning av de konkreta tipsen.
Lite konkret feedback:
Ordet ”pengamaskin” dyker upp tidigt (sid 20) och återkommer med jämna intervall i texten men det är först i mitten av boken som det gås igenom grundligt. För mig är ”pengamaskin” och ränta-på-ränta ett nästan uttjatat begrepp och troligen även för Jan och Charlie som jobbar med detta till vardags. Att ordet inte förklaras inledningsvis är lite synd då den typiska läsaren troligen inte är så insatt. En tidig faktaruta med förklaring av begreppet hade varit bra.
Författarna tar upp exempel på aktiviteter där barnen får ekonomin förklarad för sig. Dataspel där man samlar pengar/mynt och byter mot nya liv och saker. Pokémon go är ett exempel som kan användas för att lära sig värdeskillnader (tiotal, hundratal och tusental). Här haltar det lite eftersom det mig veterligen -jag kan ha fel- i mångt och mycket bygger på konsumtion och konstant inväxling av pengar till något annat. Ekonomiska grundbegrepp och storheter fungerar men sparsamhet och att välja att avstå är inte lika lätt att se. Själv har jag funderat på hur man skulle kunna hitta på ett spel som lyfter sparsamhet, hur man skulle kunna få det underhållande. En utmaning!
Författarna ryggar inte för ekonomins baksidor och det faktum att många föräldrar försöker hålla sina barn lyckligt omedvetna om hur familjens (dåliga) ekonomi ser ut. Att det i vissa fall innebär tuffa sanningar. Författarna menar att det i mångt och mycket kan förklaras med attityd och vilka filter/glasögon vi har med oss. Detta stämmer absolut i många fall men i vissa fall är det en för enkel förklaring menar jag där exempelvis ödets lott också finns med och påverkar ihop med attityden. Missförstå mig rätt, attityd är superviktigt! Jag är dock ödmjuk för de orättvisor som råder parallellt med dessa.
Jag älskar den här typen av resonemang, helt klart sätter allt för många ”Svenssons” på sig skyddskåpor kring sin egna ekonomi och ägnar den allt för lite intresse vilket är synd då den är så pass stor del av livet.
Det är ganska många diagram och tabeller för att stärka resonemang och jag att tycker att ”flowet” i texten ibland tar lite skada av att fokus flyttas om mellan figur/tabell/text och det blir lite väl mycket statistik och källhänvisningar som förstärker lärobokskänslan, vilket den ju egentligen är men på ett skönlitterärt vis. Jag tycker detta är intressant men ingår ju redan i den ”invigda” kretsen och är rädd att det kan trötta ut den som har mer grundläggande kunskaper och kanske i värsta fall avskräcka lite om man inte förstår alla figurer/tabeller.
Försäkringar gås igenom, möjligen något kortfattat. Jag saknar boendet som för många utgör en betydande del av familjens tillgångar och skuld.
Balansekonomi får självklart en hel del reklam genom exempel från kurserna och det unnar jag författarnas eftersom deras engagemang i frågan är otvetydigt stark. Mycket av kursernas innehåll misstänker jag att man kan tillgodogöra sig här i boken i koncentrerad form.
Bra saker jag tog med mig från boken:
Trix för hur man kan stärka barnens självkänsla och vinnarskalle.
Att så medvetna frön för att senare kunna föra spännande samtal.
Att inte utbilda ihjäl ett intresse.
Att omgivningens förväntningar påverkar en starkt och hur man kan dra nytta utav det.
Att hitta ditt barns valuta.
Incitamentsdrivna arvoden till barnen. De kan identifiera problem, föreslå lösningar och få ersättning för det.
Att nyfiket följa upp och fråga barnet om hur de spenderar vecko-/månadspeng utan pekpinnar.
Att dela upp och öronmärks pengen för olika delar (konsumtion/välgörenhet/spara-investera).
Att introducera antal timmars lek/krona, vad man får för pengarna.
Att stimulera sitt barns företagsamhet med konkreta tips.
Träna barnet på uppskjuten belöning.
Det enda som skapar resultat är att göra något eller inte (dvs att upphöra med vissa saker för att få ett annat resultat).
Ordet ”hotivation” tyckte jag var klockrent!
Det mesta kokar ner till medvetenhet. Som jag brukar säga/skriva ”ekonomisk mindfulness”
Tack Jan och Charlie för en trevlig och läsvärd bok! Jag känner mig klart ”allierad”med er! 🙂
Privatekonomi
